Polisen kräver ny ordningsvaktslag

Ordningsvaktslagen från 1980 har inte hängt med samhällsutvecklingen och måste uppdateras, det menar Polismyndigheten som har begärt att justitiedepartementet gör en översyn av ordningsvaktslagen. Den allt vanligare modellen där kommuner med flera vill sätta in ordningsvakter på offentliga platser bedöms inte rymmas inom ramen för nuvarande lagstiftning.

– Vi ser ett intresse hos flera kommuner att kunna anlita ordningsvakter för att bevaka större områden. För att kunna bevilja det så behöver lagen om ordningsvakter uppdateras, säger Karl Holm vid Polismyndighetens rättsavdelning i ett pressmeddelande.

I polisens framställan till justitiedepartementet påpekas att kommuners och andras upplevda behov av ordningsvakter krockar med polisens skyldighet att göra restriktiva prövningar. Polisen kan inte fatta beslut om tillstånd för ordningsvakter utöver lagstiftarens intentioner, men det är i dag vanligt att kommuner söker tillstånd för ordningsvakter inom relativt stora områden. Om man vill se en annan ordning än den som var tänkt från början måste lagstiftningen uppdateras.

De senaste åren finns åtskilliga exempel på hur tillstånd för ordningsvakter beviljas mer eller mindre lättvindigt i förhållande till lagens förarbeten på ett sätt som inte alltid är självklart att det ens är tillåtet. Få av de mest omfattande tillstånden har prövats i förvaltningsrätten eller kammarrätten eftersom de inte har överklagats.

– Ordningsvakter kan vara ett komplement till polisen för att skapa trygghet på vissa platser. Polismyndigheten får inte fatta beslut som går utöver gränsen för den lag riksdagen beslutat. Önskar vi en annan ordning ber vi om att lagstiftningen ses över, säger Karl Holm.

Sammantaget innebär polisens förslag till stor del att lagen ska anpassas till hur olika aktörer vill använda sig av och till viss del redan använder sig av ordningsvakter i dag och det skulle därmed bli ännu lättare än i dag att sätta in ordningsvakter i olika sammanhang.

– Det vore välkommet med en grundlig parlamentarisk utredning av lagen om ordningsvakter som också leder till en proposition från regeringen. Då måste de folkvalda ta ställning till hur stor andel av våldsmonopolet som ska föras över på andra aktörer än polisen och motivera varför det ska ske. Ordningsvakter är ju unikt för Sverige. Man måste också bedöma sådant som utbildningens omfattning på nytt. Det är uppenbart att den ofta är för kort i förhållande till uppdraget. I dag har vi en praxis som har tillåtits skena iväg efter att från början ha varit mycket restriktiv, säger Kolbjörn Guwallius.

Ordningsvaktslagen har utretts vid flera tidigare tillfällen genom åren utan att det har resulterat i någon proposition från regeringen. Riksdagen har därför inte sedan 1980 tagit ställning till hur ordningsvakter ska användas, utöver några mindre justeringar.